Finländarna uppskattar inhemska livsmedel - Yhteishyvä

Finländarna uppskattar inhemska livsmedel

Terhi, Joel, Hilla ja Tuuli Ahola

Familjen Aholas veckoslutsinköp kostade 129,60 euro. 57 procent av varorna var inhemska.

Vi besökte tre familjer för att få en uppfattning om andelen inhemska livsmedel i hemmen. Inhemska livsmedel uppskattas alltmer, men världserövringen låter vänta på sig.

some.share_label
contributors.writer
Jenni Uusilehto
contributors.photo
SOK

Finländarna uppskattar inhemska livsmedel som aldrig förr. Under ungefär ett decennium dalade intresset för finländska varor, men år 2007 vände trenden.

"De senaste årens livsmedelsrelaterade oegentligheter i olika länder har haft stor inverkan på finländarnas köpbeteende", säger analytiker Katariina Roininen från S-gruppens markethandel.

Fastän finländarna upplever de inhemska livsmedlen som bättre, renare och tryggare än de utländska köper många fortfarande importerade varor.

"De flesta säger att ursprungslandet är viktigt, men när de står i butiken påverkas de av många andra faktorer", säger Katariina Roininen.

På grund av det kärva ekonomiska läget har priset blivit ett viktigt valkriterium. Finländarna väljer allt oftare den förmånligaste av jämförbara varor. Om priset på en inhemsk produkt är konkurrenskraftigt faller valet i allmänhet på den.

Finländarna köper gärna inhemska färskvaror så som grönsaker, bröd, mejeriprodukter och kött eftersom de förknippas med ren och hygienisk produktion. Många väljer inhemska produkter av smakskäl – till exempel kaffe rostat i Finland rimmar bättre med finländarnas smakvanor än kaffe rostat utomlands.

"De flesta säger att ursprungslandet är viktigt, men när de står i butiken påverkas de av många andra faktorer."

Priset viktigt för ungdomar

Ju äldre man är, desto viktigare är livsmedlens ursprung. Enligt undersökningen TNS Atlas 2014 tillmäter 71 procent av finländarna över 60 år ursprunget mycket stor betydelse. Motsvarande andel av finländarna under 30 år är 56 procent.

Äldre finländare anser att livsmedel från andra EU-länder inte är av lika hög kvalitet som in­hemska livsmedel.

De anser också, oftare än sina yngre landsmän, att det är viktigt att stöda inhemsk livsmedelsproduktion.

Ungdomar uppskattar nog inhemska livs­- medel, men ursprunget är mindre viktigt än andra faktorer.

"Ungdomarna har vuxit upp i en globaliserad värld med god tillgång på utländska livsmedel av hög kvalitet. De upplever inte importerade varor som främmande", säger Katariina Roininen. 

Över hälften av finländarna under 30 år tillmäter priset stor betydelse. Om de önskade produkterna finns i en förmånlig prisklass byter de inte ut dem mot dyrare alternativ utan orsak.

I dag handlar finländarna livsmedel mer planerat än förr. Enligt Taloustutkimus Oy:s undersökning Suomi syö 2014 (Finland äter 2014) planerar en dryg fjärdedel av finländarna sina inköp på förhand. De håller sig i allmänhet till planerna. Många finländare planerar sina inköp delvis och reviderar inköpslistan i affären.

På vardagarna handlar finländarna främst baslivsmedel, färdigmat och mellanmål men inför och under veckosluten köper många kött, fisk, delikatessvaror och alkoholhaltiga drycker.

Impulsköpen är betydligt fler under och inför veckosluten än på vardagarna.

"Man antecknar i allmänhet inte sötsaker och chips på inköpslistan om de inte är avsedda som present", avrundar Katariina Roininen.

Finländska livsmedel i stora världen

Finländarna uppskattar finländska livsmedel, men hur upplevs de utanför landets gränser?

Finland importerar årligen livsmedel för cirka fyra miljarder euro från främst Tyskland, Sverige och Holland. Exporten av livsmedel uppgår till cirka 1,5 miljarder euro per år. De finländska livsmedelsföretagens utländska dotterbolag omsätter omkring 4,5 miljarder euro per år.  

Finlands viktigaste exportländer inom livsmedelssektorn är Sverige, Estland, Ryssland och Tyskland. Den finländska livsmedelsindustrin kunde ha avsättning för sina varor i många länder runtom i världen.

"Vi har flera produkter som uppskattas utomlands, säger sektordirektör Esa Wrang från Finpro.

Finpro koordinerar programmet Food from Finland, som syftar till att främja exporten av livsmedel.

 "Men problemet är att Finland inte upplevs som ett matland. Många av den finländska livsmedelsindustrins varor säljs ute i stora världen, men konsumenterna vet inte att ursprungslandet är Finland. Vi borde marknadsföra vårt land mer än vi gör i dag. Företagen marknadsför sina produkter, inte Finland",

Finland exporterar relativt mycket livsmedel som råvara till livsmedelsindustrin utomlands, men det märker inte konsumenterna. De finländska livsmedlen är rena, trygga och hälsosamma, vilket definitivt är ett trumfkort på den internationella arenan. Det gäller att agera rätt och att erbjuda rätt produktmix på de olika marknaderna – produkter som lämpar sig för exempelvis den svenska marknaden kanske inte röner framgång i Kina.

"Vi måste välja marknader omsorgsfullt, koncentrera oss på de segment inom vilka vi är starka och beakta de lokala konsumenternas behov och önske­mål", säger Esa Wrang.

I bland annat Asien uppskattar konsumenterna hög livsmedelskvalitet. Efterfrågan på finländsk havre och finländskt griskött, som är rena och trygga, är stor i framför allt Kina. 

"Kina lider brist på ren odlingsmark, rent vatten och ren luft och dessutom kan landet i allmänhet inte informera konsumenterna om varifrån livsmedlen kommer. De finländska livsmedlen är däremot garanterat trygga och ursprunget är känt", säger Esa Wrang.

Asien är en stor marknad för bland annat finländska bär, laktosfria och glutenfria produkter samt så kallade funktionella livsmedel.

"Den ökande hälsomedvetenheten i Asien ger Finland oanade exportmöjligheter", avrundar Esa Wrang.

Bär till Baltikum, tack!

  • Finland exporterar en lång rad livsmedel till Estland, men exporten till de två andra baltiska länderna är relativt blygsam. Efterfrågan på finländska bär-, havre- och mjölkprodukter är ändå stor i både Lettland och Litauen.  
  • Till Skandinavien exporterar Finland främst specialvaror så som sötsaker och bageriprodukter.
  • Tyskarna äter gärna ekologiska livsmedel och knäckebröd från Finland.
  • I Ryssland är efterfrågan stor på finländska mejeri-, kött- och spannmålsprodukter, men EU:s sanktioner har påverkat exporten.

Terhi, Joel, Hilla och Tuuli Ahola, Esbo

Affär: Stenviksvägens S-market

"Vi handlar i allmänhet två gånger i veckan. Vi brukar köpa baslivsmedel så som frukt, grönsaker, kött, fisk, bröd och mejeriprodukter. Mixen är ungefär densamma på vardagarna och inför veckosluten. Vid matbordet sitter i regel den egna familjen och i fråga om rätterna är variationen relativt liten. Vi äter bland annat soppa, wok, makaronilåda, lax och potatismos. När vi handlar beaktar vi priserna och hälsoaspekten. Vi strävar efter att köpa inhemska varor i synnerhet inom köttsegmentet.  

På vintern köper vi utländska tomater eftersom de är betydligt förmånligare än de inhemska. De inhemska vintertomaterna är dessutom inte alls lika goda som sommartomaterna. Vi litar på att de finländska livsmedlen är renare än de importerade."

Hanna Korhonen och Atte Lämsä, Uleåborg

Affär: Prisma Linnanmaa

"Vi äter i allmänhet husmanskost gjord på kött och ris, pasta eller potatis. Under veckosluten lagar vi ofta något gott och därför innehåller kundkorgen i regel någon delikatess när vi handlar inför vecko­sluten. Vi handlar 2–3 gånger i veckan. Butiksbesöket följer i allmänhet samma mönster och inköpslistan ser ganska lika ut från gång till gång. 

Priserna har viss inverkan på våra inköp, men om vi vill ha exempelvis goda biffar tittar vi inte på prislappen. Vi strävar efter att köpa inhemska livsmedel, men på vintern lägger vi ofta importerade grön­saker så som spansk gurka i kundkorgen. Under vintermånaderna får man inte tag på inhemska frukter. Vi väljer alltid inhemska mejeriprodukter."

Marja-Liisa och Olli Saarenmaa, Björneborg

Affär: Prisma Pori Mikkola

"Förhållandet mellan pris och kvalitet är avgörande när vi handlar. Vi köper ofta Rainbow- och Xtra-varor eftersom vi är nöjda med dem. I fråga om grönsaker är det viktigt att varorna är inhemska, men i övrigt har ursprungslandet inte så stor betydelse. Vi köper i allmänhet närbageriets bröd. Lokalt producerade livsmedel är bättre än andra eftersom transportsträckorna är kortare.

Vi handlar en gång i veckan och följer i allmänhet samma inköpslista. Halva kundkorgen utgörs av frukt och grönsaker. På vardagarna äter vi ofta kyckling och köttfärs. Fredag är pizzadag och på lördagarna äter vi fisk. Vi äter i allmänhet på tu man hand, men några gånger i månaden har vi gäster."

De fem mest köpta inhemska varorna i S-gruppens affärer:

  • Mellanöl
  • Mjölk
  • Rågbröd
  • Tomat
  • Gurka

Vanliga varor i kundkorgen under vardagar:

  • färdigmat
  • mjölkbaserade mellanmål så som yoghurt och kvarg
  • matbröd

Vanliga varor i kundkorgen under veckosluten:

  • bryggeriprodukter så som svaga alkoholdrycker och läskedrycker 
  • delikatessvaror så som sötsaker, snacks och glass 
  • färskt kött och färsk fisk

Källor: TNS: Suomi & Suomalaiset Ruoka 2013 (Finland & Finländare Mat 2013) och Nielsen: Produkter i kundkorgen enligt veckodag.

publication_info.published_label: 24.7.2015
publication_info.modified_label: 4.12.2018
some.share_label