Ju längre arbetskarriär desto högre pension - Yhteishyvä

Ju längre arbetskarriär desto högre pension

Pitkä työura kerryttää eläkettä

Förvärvsarbete och arbete som företagare är pensionsgrundande. Visste du att också arbetslöshet, föräldraledighet och studier som leder till examen genererar pension?

some.share_label
contributors.writer
Marita Kokko
contributors.expert
eläkeneuvontapäällikkö Satu Saulivaara, työeläkeyhtiö Elo
contributors.photo
SOK

När man är mitt uppe i karriären tänker man i allmänhet inte på tiden som pensionär, men det lönar sig ändå att känna till sitt framtida pensionsskydd. Förvärvsarbete inom den privata och den offentliga sektorn och arbete som företagare genererar i allmänhet pension. 

I dag intjänas pensionen på basis av årsinkomsten enligt en åldersrelaterad intjäningsprocent. Före år 2005 började pensionen tjänas in när man hade fyllt 23 år, men sedan dess har den tjänats in redan från 18-årsåldern. Fram till 53 år är intjäningsprocenten 1,5, mellan 53 och 63 år är den 1,9 och från 63 år framåt får man en så kallad förhöjd intjäningsprocent på hela 4,5. Pension kan intjänas tills man fyller 68 år.  

"Ju längre man jobbar, desto högre blir pensionen. År 2017, när höstens pensionsreform träder i kraft, förändras åldersgränserna och intjäningsprocenten", säger pensionsrådgivare Satu Saulivaara från arbetspensionsbolaget Elo.

En del pensionärer väljer att återgå till arbetslivet efter sin pensionering eftersom pensionen inte utgör något hinder för att jobba. Om man jobbar som pensionär tjänar man in ny pension enligt intjäningsprocenten 1,5 tills man fyller 68 år. Den nya pensionen börjar betalas ut tidigast när man fyller 68 år enligt separat ansökan.

Pension för perioder utan lön

Pension intjänas också under perioder när man inte lyfter lön. Sådana perioder är bland annat sabbatsledighet, föräldraledighet, arbetslöshet och studier. Under dessa perioder avviker dock beräkningsgrunden för pensionen från den normala – vid till exempel arbetslöshet beräknas pensionen på 75 procent av den lön som ligger till grund för dagpenningen enligt intjäningsprocenten 1,5. Man tjänar alltså in mindre pension när man inte lyfter lön, men ett sabbatsår eller deltidspension kan medföra att man orkar arbeta längre.   

Studier som leder till examen genererar också pension. Vid yrkesutbildning är den pensionsgrundande studietiden högst tre år och vid högskolestudier är den högst fem år. 

Under studietiden och den tid när man lyfter så kallad flexibel vårdpenning (vård av barn under tre år) beräknas pensionen på cirka 700 euro i månaden enligt intjäningsprocenten 1,5. Samma intjäningsprocent gäller för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningarna, men ifråga om dessa beräknas pensionen på 117 procent av förmånen.    

I slutet av år 2013 hade Finland 1 385 750 pensionärer, varav 623 210 var män och 762 540 var kvinnor.

Företagare bör tänka på pensionen

Företagarna bestämmer själva sin pensionsgrundande FöPL-inkomst. Det lönar sig i allmänhet att bestämma FöPL-inkomsten enligt den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i ett anställningsförhållande.   

"Företagaren ansvarar själv för att FöPL-inkomsten genererar tillräcklig pension. Den pensionsgrundande inkomsten inverkar också på socialskyddet – till exempel sjukdagpenningen beräknas på basis av FöPL-beloppet. Det är alltså mycket viktigt att företagaren inte underförsäkrar sig", säger Satu Saulivaara.

Pension från andra länder

Arbete som utförs inom EU och i länder som har socialskyddsavtal med Finland är pensionsgrundande. Om man har arbetat utomlands bör man fylla i den så kallade U-bilagan när man ansöker om pension. Ansökan tillställs det egna arbetspensionsbolaget, som vidarebefordrar den till Pensionsskyddscentralen. Centralen skickar ansökan till pensionsmyndigheten i respektive land. Pension som är intjänad utomlands betalas ut som en helhet. Ifråga om sådana länder som inte har socialskyddsavtal med Finland ansvarar man själv för ansökan om pension. I dessa länder intjänas pensionen enligt de nationella pensionsreglerna.  

Kontrollera pensionsutdraget

Arbetspensionsbolagen skickar vart tredje år ett pensionsutdrag till alla som är under 60 år. Personer som har fyllt 60 år får pensionsutdraget varje år. Det lönar sig att kontrollera att alla anställningsförhållanden och företagarperioder finns med på utdraget. Inkomster från så kallade svartjobb och från arbete som utförs innan man har fyllt 18 år och efter att man har fyllt 68 år är inte pensionsgrundande.

Den framtida pensionen baserar sig på uppgifterna i registret och pensionsutdraget. Utdraget innehåller också uppgifter om den intjänade pensionen fram till slutet av föregående år. Pensionsuppgifterna finns också på arbetspensionsbolagens webbsidor och på webbadressen www.arbetspension.fi. Inloggningen sker med bankkoder.

Enligt Eurostat är den genomsnittliga pensionen i Finland cirka 1 300 euro i månaden.

Pensionsreformen förenhetligar intjäningsprocenten

Det finländska pensionssystemet förnyas år 2017. Lagen bereds av social- och hälsvårdsministeriet och behandlas av Finlands nästa riksdag som väljs i april. Innehållet i den reviderade lagen preciseras under beredningen.

I det nya pensionssystemet anges de olika åldersgruppernas pensionsålder i år och månader. De nya åldersgränserna gäller inte personer som är födda före år 1955 eller som redan lyfter pension. Den åldersrelaterade intjäningsprocenten ersätts av en enhetlig intjäningsprocent på 1,5. Intjäningsprocenten för dem som är 53–62 år gamla under perioden 2017–2025 är 1,7.   

Till dess att det nya pensionssystemet träder i kraft minskas den pensionsgrundande lönen med ett belopp motsvarande löntagarens andel av pensionsavgiften, men när förnyelsen har trätt i kraft beräknas pensionen på inkomsten utan avdrag.

Deltidspensionen ersätts av partiell förtida ålderspension, som kan beviljas personer som har fyllt 61 år och efter år 2025 personer som har fyllt 62 år. Den som beviljas partiell förtida ålderspension kan välja mellan att ta ut 25 eller 50 procent av sin intjänade pension. Den som lyfter partiell förtida ålderspension behöver inte arbeta, men han eller hon får arbeta utan inkomstgräns. Den partiella förtida ålderspensionen minskar det egentliga pensionsbeloppet.

Syftet med pensionsreformen, som träder i kraft år 2017, är att förlänga finländarnas arbetskarriärer och minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin.

Pensionerna i Finland

  • Arbetspensionen bestäms av den sammanlagda inkomsten under arbetskarriären. Beräkningsgrunden är densamma för löntagare och företagare.
  • Folkpensionen ingår i grundskyddet och förutsätter att man är bosatt i Finland. Folkpension utgår inte om arbetspensionen överstiger inkomstgränsen för folkpension.
  • Garantipensionen, som kompletterar folkpensionen, garanterar en skälig utkomst för alla.   
  • Ålderspension beviljas den som går i pension vid 63–68-års ålder.
  • Deltidspensionen är avsedd för löntagare och företagare som vill trappa ner under de sista åren av arbetskarriären.
  • Invalidpension beviljas personer under 63 år som har varit arbetsoförmögna under minst ett år på grund av sjukdom eller skada. Arbetsoförmågan kan lindras genom arbetspensionsrehabilitering.  
  • Familjepensionen garanterar utkomsten för änkor, änklingar och efterlevande barn. Änkan/änklingen beviljas efterlevandepension (änkepension) om makarna var gifta eller levde i registrerat partnerskap vid dödsfallet. Minderåriga barn beviljas barnpension.
publication_info.published_label: 17.12.2014
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label