Låt oss hjälpa Östersjön - Yhteishyvä

Låt oss hjälpa Östersjön

Autetaan Itämerta paikallisesti

Man kan hjälpa Östersjön på olika sätt: Låt små ädelfiskar återfå friheten, välj lokalt producerade varor och undvik att släppa ut tvätt- och avloppsvatten i havet!

some.share_label
contributors.writer
Heidi Hänninen
contributors.photo
SOK

Östersjön är ett av världens känsligaste och mest förorenade hav. Vårt grunda innanhav lider av övergödning och belastas hårt av bland annat fartygs- och båttrafiken. I princip ansvarar staterna kring Östersjön för skyddet av sina havsområden, men vi kan alla dra vårt strå till stacken i skyddet av det gemensamma havet.

Östersjön är mycket känslig för eutrofiering eftersom vattenutbytet i bassängen är långsamt: Det räcker nästan 30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut. Det långsamma vattenutbytet i kombination med utflödet från bland annat åar leder till att det uppstår helt eller nästan syrefria områden. Under årens lopp har de syrefattiga områdena vuxit i storlek till följd av mänsklig verksamhet och i dag är de upp till 12 gånger större än för hundra år sedan. Under senare år har utsläppen i Östersön minskat till följd av olika skyddsåtgärder och regler, men innanhavets syrefattiga/syrefria bottenområde är fortfarande lika stort som hela Danmark.    

"Hur skulle det kännas att köra hela vägen från Helsingfors till Utsjoki på syrefri stinkande lera?", frågar Östersjöprojektets ledare Hanna Paulomäki. Hon arbetar för Östersjön inom den internationella organisationen Oceana som koncentrerar sig på skyddet av världens hav.

Hanna Paulomäki berättar att de syrefria bottenområdena är bekymmersamma för hela Östersjön: De enda organismer som klarar sig i syrefri miljö är bakterier som producerar giftiga föreningar så som svavelväte. Eftersom andra organismer saknas ansamlas en stor mängd näringsämnen i vattnet och på bottnen.

"När de ansamlade näringsämnena i något skede når syrerikt vatten ger de upphov till massiv algblomning", säger hon.

Förra vinterns stora saltvattenpuls medför en viss lättnad i situationen under de närmaste åren.  Saltvattenpulsen, som var en av de största genom tiderna, förde in stora mängder syrerikt och salt vatten från Atlanten till Östersjön. Vattenmassan tränger undan syrefattigt och näringsrikt vatten på sin väg mot norra Östersjön.

Det syrefattiga och näringsrika vatten som rör sig framför det friska vattnet kommer att nå Finska vikens kust senast nästa sommar, vilket sannolikt kommer att ge upphov till betydande algblomning under de följande två åren.   

"På längre sikt kommer det stora inflödet av friskt vatten ändå att förbättra läget i hela Östersjön. Situationen tar ett steg framåt, två steg bakåt och sedan förhoppningsvis fyra steg framåt", säger Hanna Paulomäki. Hon uppskattar att saltvattenpulsen kommer att minska den sammanlagda syrefria bottenarealen i Östersjön med upp till hälften.  

"Östersjöländerna bör vidta effektiva åtgärder för att förebygga en återgång till ruta ett i framtiden", säger Hanna Paulomäki.

Vad kan vi göra för Östersjön?

Säkerställandet av saltvattenpulsens långsiktiga effekter kräver framförallt beslut och åtgärder från myndigheternas sida men ländernas invånare, det vill säga vi alla, kan bidra med lokala insatser. Hanna Paulomäki ger några värdefulla tips.     

  1. Släpp inte ut tvätt- och avloppsvatten från stugan eller båten i havet. Vattenkvaliteten i små vikar stiger i allmänhet om man slutar belasta vattnet med näringsämnen. Man kan minska sin belastning på havet genom att välja miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel, genom att använda torrtoaletter och genom att infiltrera avloppsvattnet.  
  2. Okontrollerat fritidsfiske belastar havsmiljön – framförallt havsöringen hotas av överstort nätfiske. Genom att fiska ansvarsfullt och följa de stipulerade minimimåtten bidrar man till att trygga fiskbeståndens framtid.  
  3. Ta till vara även annan fisk än så kallad värdefisk. Till exempel braxen gagnas av eutrofieringen i Östersjön. Genom att ta till vara braxen och andra liknande fiskar avlägsnar man en del av näringsämnena i havet.
  4. Undvik att tvätta mattor i havet. Tvättmedlen belastar framförallt små instängda vikar som ofta redan är övergödda.
  5. Håll kustområdena levande genom att välja produkter från lokala odlare och fiskare. Skyddet av Östersjön främjas av levande kustområden och flitig kontakt med lokalbefolkningen.

Vad då för saltvattenpuls?

Med saltvattenpuls avses ett stort momentant inflöde av syrerikt och salt vatten till Östersjön genom de danska sunden. Eftersom det salta vattnet är tyngre än Östersjöns brackvatten sjunker det snabbt till bottnen. När vattenmassan strömmar norrut tränger det undan det syrefattiga och näringsrika vattnet.

Eftersom de danska sunden är smala och grunda förutsätter en saltvattenpuls kraftiga och långvariga stormvindar på nordöstra Atlanten. Förra vinterns saltvattenpuls, som var den största på 60 år och den tredje största i modern tid, förväntas ha stor inverkan på läget i Östersjön. Det salta vattnet kan öka bestånden av bland annat flundra och torsk i de finländska kustvattnen.

Mer information:

publication_info.published_label: 18.6.2015
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label