Finländarna måste acceptera kundtjänst på främmande språk, säger en expert

Good morning!

I bakrummet på restaurangen La Famiglia i Helsingfors hörs en glad morgonhälsning. Medarbetarna från Finland, Filippinerna, Nepal, Turkiet och Etiopien hälsar varandra god morgon på engelska. Det är också arbetsspråket på restaurangen.

I restaurangsalen använder servitörerna i regel finska. Kiran Aryal, 44, som flyttat till Finland från Nepal lärde sig det nya språket på två år. Aryal talar finska så flytande att kunderna förstår honom.

Så har det inte alltid varit. Vissa finländare upplever det som ett problem om en kundservicemedarbetare har svaga kunskaper i finska. Ibland är det en fråga om attityder, ibland en rädsla för att inte kunna göra sig förstådd på ett främmande språk.

Seija Flink, 57, och Raili Välikauppi, 69, från Helsingfors äter lunch på La Famiglia och gillar även att få service på engelska. Men de har förståelse för dem som vill ha service på finska. Enligt väninnorna borde det finnas minst en person som kan finska på varje skift.

”Detta är också en säkerhetsfråga, eftersom många människor är allergiska numera. Man kunde infoga QR-koder på menyerna där gästerna kan läsa mer om ingredienserna”, säger Välikauppi.

Finländarna behöver vänja sig vid att man framöver inte alltid kan få service på finska i restauranger, butiker och inom turistbranschen. Detta konstaterade Timo Lappi, vd för Turism- och Restaurangförbundet rf MaRa i Helsingin Sanomat i mars då språkdebatten gick het ända upp i riksdagen.

Både arbetslivet och attityderna måste förändras, säger även Markku Sippola, äldre universitetslektor vid Helsingfors universitet.

”Vi måste ändra attityderna, så att vi accepterar även dem som inte pratar finska så bra som kundservicemedarbetare. Vi behöver kundservicemedarbetare som kan sin sak. ”Språkkunskaperna är inte alltid det mest relevanta”, säger Sippola.

Språkkraven i Finland är för stränga, konstaterar även Quivine Ndomo, forskare med kenyansk bakgrund vid Jyväskylä universitet. I sin doktorsavhandling har Ndomo har undersökt sambandet mellan finska språket och sysselsättning.

På arbetsplatserna inom S-gruppen finns det många uppgifter, till exempel som kock eller köks-chef, som du kan ha även om du inte kan finska. Av kundservicemedarbetare krävs minst kunskaper i engelska.

”På restaurang finns det flera sätt att göra sig förstådd, även om det inte finns något gemensamt språk. Själv använder jag appen Google Lens om jag inte förstår.”

Språkkraven är enligt Ndomo onödigt stränga också i andra branscher än servicebranscherna. Även om engelska räcker för att utföra arbetet kan kunskaper i finska krävas för de informella diskussionerna.

För sin doktorsavhandling intervjuade Ndomo 51 invandrare från länder utanför EU. Enligt forskaren gör man invandrarna till arbetskraft som är underordnad den finska arbetsmarknaden – med avsikt. Språket används enligt Ndomo ofta som ett svepskäl för varför man inte vill anställa högutbildad arbetskraft i Finland till positioner som motsvarar utbildningen.

”Ibland är det svårt att veta om det är fråga om diskriminering eller om språkkravet är berättigat. Språket används också som vapen i situationer där det inte är nödvändigt.”

Enligt Ndomo upplever vissa av de inflyttade i Finland att det är onödigt att lära sig ett nytt språk. Språkkunskaper garanterar inte att du får ett jobb, och det går inte att skaffa sig felfria kunskaper i ett språk på ett par år.

”Om du inte nödvändigtvis hittar ett jobb, varför lära dig ett språk som inte behövs någon annanstans i världen? Jag har hört att det finns invandrare som hellre skulle ha studerat svenska. Det språket kan du använda i två länder.”

I framtiden kommer språkgränserna sannolikt att suddas ut ytterligare. Artificiell intelligens erbjuder möjligheter att förstå annanspråkiga. Ndomo kommer ihåg en kurs hon gick där hon var den enda som inte kunde finska.

”Jag tog hjälp av Google Översätt, som spelade in och översatte språket till en begriplig form. Jag förstod tillräckligt bra.”