Mera förnybar energi - Yhteishyvä

Mera förnybar energi

Lisää uusiutuvaa energiaa

Förnybar energi används alltmer i Finland. Om ett par år ämnar S-gruppen producera hälften av den el gruppen behöver med hjälp av vindkraft. Var och en kan främja förnybar energi i sitt dagliga liv.

some.share_label
contributors.writer
Hasse Härkönen
contributors.expert
edunvalvontajohtaja Juhani Ilmola, S-ryhmä, toimitusjohtaja Mikko Halonen, S-Voima, hankintapäällikkö Laura Sareva, SOK ja ryhmäpäällikkö Timo Määttä, Motiva
contributors.photo
SOK

Cirka 30 procent av den energi som produceras och förbrukas i Finland skapas med förnybara energikällor. I fråga om användning av förnybar energi är Finland därför ett av toppländerna i EU, framför oss finns bara Sverige och Lettland. Detta delvis tack vare den finländska skogsindustrin, för den största delen av den förnybara energin kommer från avlut som uppstår som biprodukter från skogsindustrin samt från användning av trä och flis i energiproduktionen.

Målet är att den förnybara energins andel av hela Finlands slutanvändning av energi ska vara 38 procent år 2020. Planen ingår i EU:s strävan att öka den förnybara energins andel till 20 procent i hela unionen. I Finland är syftet att i fortsättningen satsa främst på vindkraft.

I Finland förbrukar industrin nästan hälften av all energi. Till uppvärmning av byggnader används en fjärdedel, och resten av energin går till trafiken och annan användning. I Finland är värmens andel av all energianvändning stor. Elens andel av energins totala förbrukning är en dryg femtedel.

Företagen i olika situationer

Timo Määttä, som är chef för den statsägda Motiva-koncernen – ett expertföretag inom energisektorn – berättar att företagens användning av förnybar energi varierar kraftigt enligt bransch och aktörer. Framför allt i serviceföretag konsumeras energi vanligtvis mest till uppvärmning och kylning.

I städerna är fjärrvärmen det vanliga systemet. Ett företag kan vanligtvis inte välja om fjärrvärmen produceras med förnybara eller fossila bränslen. På landsbygden amvänder många företag som tillverkar produkter ännu oljepanna, som lätt kunde ersättas med bioenergi eller jordvärme.

"Företagen ser på sin energianvändning ur ett lönsamhetsperspektiv. De använder förnybar energi, om den är förmånligare än energi som produceras med fossila råvaror", säger Määttä.

För många företag är det viktigt att den egna verksamheten står på en hållbar grund och förnybar energi är en del av företagets ansvarsfullhet. Användningen av förnybar energi är värdefull även för företagets image, eftersom det intresserar konsumenterna. Av den orsaken känner företagen enligt Määttä sig pressade att i framtiden satsa på förnybar energi i allt högre grad.

"Det snabbaste och mest effektiva sättet att öka användningen av förnybar energi är att få de stora  kraftverken att använda förnybara energikällor. Om ett kraftverk byter ut kol mot biobränsle, är effekterna betydande", säger Määttä.

"I fråga om el kan företagen lättare välja varifrån och hurdan el de köper", fortsätter han.

Enligt statistikcentralen var den totala energikonsumtionen i Finland 1,37 miljoner terajoule eller 380 terawatt-timmar år 2012. El användes 85,1 terawatt-timmar.

Hälften av elen med vindkraft

S-gruppens energikonsumtion skiljer sig från den allmänna bilden i landet. Intressebevakningschefen Juhani Ilmola berättar att elens andel i S-gruppen är stor i jämförelse med värmekostnaderna, eftersom man använder ca tre gånger mera el än värme. Den främsta orsaken till detta är det stora antalet kylanläggningar i matbutikerna. Gruppen hör till de tio största elkonsumenterna i landet och använder cirka en procent av hela Finlands el.

"Vi strävar målmedvetet efter att öka den förnybara energins andel i el och värme. Vårt mål är att producera hälften av den el som gruppen använder med egen vindkraft före slutet av år 2016", säger Ilmola.

Enligt Mikko Halonen, vd för S-Voima, är man i full fart på väg mot att uppnå vindkraftsmålet. Det är redan nu säkert att cirka 40 procent av elen kommer att fås från egna vindkraftverk före slutet av år 2015. Planerna är klara för de drygt 10 procent som fattas innan målet nås. Förverkligandet av dessa planer väntar nu bara på byggnadslov.

Enligt Halonen blir det allt svårare att bygga vindmöllor. Finländarna är i princip positivt inställda till vindkraft, men vill inte ha vindmöllor byggda i närheten av sitt eget hem eller sin stuga.

"Vi tar alltid först kontakt med kommunen och frågar deras åsikt om byggandet av vindkraft och placeringen av vindmöllor. Vi handlar så öppet som möjligt, och försöker höra alla intressenter, som t.ex. landägare. På så sätt söker vi efter lösningar som alla godkänner", definierar Halonen TuuliWattis policy. S-gruppen äger hälften av TuuliWatti, som bygger vindmöllor och producerar el med vindkraft. Den andra hälften av företaget ägs av St1.

Solenergi från taken

Förutom vindkraft satsar S-gruppen på användning av jordvärme och i framtiden även solenergi. Enligt Juhani Ilmola använder man förnybar värmeenergi alltid då det är möjligt och ekonomiskt förnuftigt. Till exempel det nya logistikcentret i Sibbo värms till hälften av bergvärme från jorden, och till hälften med träpelletar. Mindre jordvärmelösningar används på olika platser i Finland, bland annat i Prisma-affären i Forssa.

S-gruppen deltar i FinSolar-projektet som leds av Aalto-universitetet. Dess mål är att söka efter medel att öka användningen av solenergi. Enligt Ilmola har den stora affärsgruppen i princip goda förutsättningar att utnyttja solenergi.

"Vi har tillgång till hundratals hektar sådan takareal som kan användas för att producera solel och solvärme. Affärsbyggnaderna är vanligtvis höga, så träd och andra hus skuggar dem inte. Detta gör användningen av solenergi effektivare."

Enligt Ilmola går energieffektiviteten hand i hand med främjandet av förnybar energi. Ju mindre energi konsumeras, desto bättre är situationen både för affären och ägarkunderna. Ilmola nämner som exempel andelshandeln HOK-Elanto, vars energieffektivitet har förbättrats 19 procent under åren 2009–2013. Den har lett till en besparing på nästan nio miljoner euro i energikostnader.

"Energieffektiviteten är även det mest förmånliga sättet att minska utsläpp", summerar Ilmola.

Inhemsk energi

Främjandet av förnybar energi har även en bredare ekonomisk betydelse. Till exempel år 2012 använde Finland cirka 8,5 miljarder euro till importerad energi, såsom stenkol, olja och naturgas. Pengarna skulle bli kvar i Finland, om den importerade energin kunde ersättas med inhemskt producerad förnybar energi. Summan motsvarar fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt och är i samma klass som det mycket omtalade långsiktiga hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin.

"Det är fråga om en stor summa, med vilken vi kunde utveckla användningen av förnybara energiformer", säger Juhani Ilmola.

"S-gruppens satsning på vindkraft, jordvärme och solenergi bidrar till att trygga finländsk välfärd. När vi får så stor del som möjligt av vår energi innanför landets gränser, bidrar vi till att stöda Finlands livskraft och tryggar tillgången till tjänster."

Hushållens andel av hela energikonsumtionen i Finland är cirka 20 procent. Av energianvändningen i hemmet går till och med hälften till uppvärmning.

De egna valen påverkar

Hushållens andel av hela energikonsumtionen i Finland är cirka 20 procent. Varje finländare kan främja förnybar energi genom sina dagliga val. Konsumentens möjligheter att påverka är hittills begränsade, men utvecklingen av energitekniken och -marknaden gör att alternativen blir fler.

Av energianvändningen i hemmet går till och med 50 procent till uppvärmning. Bostadsformen påverkar i hög grad om invånaren kan främja förnybar energi i uppvärmningen. Höghusinvånarna har mindre direkta möjligheter att påverka, eftersom höghusen i stadsområden vanligtvis hör till fjärrvärmenät. I enfamiljshus kan man byta värmekällan till pelletar eller jordvärme.

"Det är ändå mer energieffektivt att bo i stad än på landsbygden, eftersom avstånden är korta och kollektivtrafiken fungerar", påpekar Timo Määttä på Motiva.

Antalet luftvärmepumpar har ökat, och om de används rätt kan förbrukningen av uppvärmningsenergi minskas. I synnerhet i egnahemshus och fritidsbostäder kan man producera el med egna solpaneler och värma vatten med solfångare. Solel räcker bra till exempel till belysning i en sommarstuga.

Solenergilösningar till det egna hemmet eller stugan kan fås av S-gruppen, liksom även jordvärme- och luftpumpslösningar. Utbudet av produkter och tjänster varierar enligt verksamhetsställe och ort. Inköpschefen Laura Sareva berättar att kunderna nu är mer intresserade av förnybar energi, vilket gör att tjänster relaterade till detta nu utvecklas i högre grad.

Hushållselens andel av energikonsuntionen i hemmet är cirka 35 procent. Mest förbrukar belysning, hemelektronik och kylanläggningar. Belysningens andel av elförbrukningen har minskat, tack vare de mer energieffektiva lamporna.

Enskilda elektroniska apparater i hemmet förbrukar mindre el än tidigare, men antalet apparater gör att elförbrukningen ökar. Konsumenten kan påverka även genom att köpa el producerad med förnybar energi. Samtidigt lönar det sig att minska elförbrukningen i mån av möjlighet.

Även en elbil kan påverka energiförbrukningen. Dessutom kan var och en i sina konsumtionsval främja serviceföretag som använder förnybar energi.

Så här främjar du förnybar energi i ditt dagliga liv

  • Byt olja eller el till pelletar eller jordvärme, så minskar dina värmekostnader betydligt.
  • Köp el producerad med förnybar energi till hemmet.
  • Använd solpaneler och -fångare på stugan och även hemma i mån av möjlighet.
  • Använd braskamin eller en ackumulerande eldstad som värmekälla på vintern. Torr ved värmer mer effektivt och brinner renare.
  • Överväg ibruktagande av en luftvärmepump. En sådan pump är ett bra komplement till exempel i eluppvärmda hus. Effektivast är luftvärmepumpen på våren och hösten.

År 2012 ökade användningen av förnybara energikällor med 10 procent, och användningen av fossila bränslen sjönk med 8 procent.

Källor: Motiva och Statistikcentralen

publication_info.published_label: 16.12.2014
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label