Lönar det sig att pensionsspara? - Yhteishyvä

Lönar det sig att pensionsspara?

Näin säästät eläkeikää varten

Som pensionär kan man fritt disponera sin tid. Pensionskassan kan drygas ut t.ex. genom investeringar, sparande och pensionsförsäkring.

some.share_label
contributors.writer
Heta Muurinen
contributors.expert
johtaja Timo Silvola, Finanssialan Keskusliiton Uudet markkinat -yksikkö ja varatoimitusjohtaja ja henkilöasiakasliiketoiminnan johtaja Marja Pajulahti
contributors.photo
SOK

1\. Vad avses med pensionssparande?

Pensionssparandet är förbundet med många frågetecken. Vi rätade ut de tio vanligaste tillsammans med Timo Silvola, som är direktör för enheten Nya marknader på Finansbranschens Centralförbund och Marja Pajulahti, som är vice vd på S-Banken och direktör för bankens privatkundsverksamhet.

Silvola: Många finländare förbereder sig för sin pensionärstid genom att betala bort sina bolån innan de går i pension. En egen bostad ger ju dessutom många fördelar redan före pensioneringen. Aktier, placeringsfonder, sparlivförsäkringar och placeringskonton är andra populära placeringsobjekt. Hundratusentals finländare har placerat pengar i frivilliga pensionsförsäkringar, men p.g.a. beskattningspolicyn har detta sparande minskat under de senaste åren.  

Pajulahti: Många finländare garderar sig mot sämre tider genom att lägga undan medel. Fastän siktet inte har varit inställt på pensionärstiden finns det ofta pengar kvar när man går i pension. De frivilliga pensionsförsäkringarna och kontona för långsiktigt sparande, de så kallade LS-kontona, är bra sparformer för dem som vill dryga ut sin arbetspension.

Ju yngre man är när man börjar pensionsspara, desto mindre behöver man lägga undan per månad – för unga människor är 50 euro i månaden ett lämpligt sparbelopp. Om man inleder pensionssparandet som äldre måste man lägga undan ett större belopp varje månad för att uppnå sparmålet. Den som pensionssparar kan höja eller sänka det månatliga sparbeloppet efter behov.

2. När får man tillgång till spar-kapitalet?

Enligt nuvarande lagstiftning får man tillgång till sitt sparade pensionskapital när man har fyllt 68 år. Detta gäller nya sparavtal – för äldre avtal gäller andra villkor.

3. Vem bör överväga att pensionsspara?

Pajulahti: Det lönar sig att pensionsspara om man vet eller tror att utgifterna, till exempel på grund av sjukdom, kommer att vara höga under pensionärstiden. I dag är arbetspensionen ungefär hälften av lönen före pensioneringen. Man bör fråga sig om det beloppet täcker alla utgifter. Ju yngre man är när man går i pension, desto lägre är arbetspensionen. Pensionssparandet ger både trygghet och flexibilitet.

Silvola: Arbetspensionen täcker i allmänhet de dagliga utgifterna, men med stigande ålder sjunker funktionsförmågan och ökar hälsoproblemen, vilket innebär att man behöver assistans och hjälp. Kommunernas kapacitet är begränsad och i takt med att befolkningen åldras minskar samhällets förmåga att erbjuda alla det stöd de behöver. 

4. När lönar det sig att börja?

Så tidigt som möjligt. Som ung tänker man i allmänhet inte på pensionärstiden, men unga vuxna kan bostadsspara och placera pengar i bland annat aktier, fonder och på sparkonton. Det egentliga pensionssparandet kan inledas senare.

Om man väljer att spara i en individuell pensionsförsäkring eller på ett konto för långsiktigt sparande lönar det sig i regel inte att göra stora engångsinsättningar, eftersom sådana är föremål för strängare beskattning. Denna fråga är aktuell för bland annat personer som inför pensioneringen vill dryga ut den kommande pensionen genom att betala in ett större belopp som de fått till exempel genom arv. Om pensioneringen inte är direkt förestående lönar det sig att dela upp beloppet i mindre poster. Beloppens storlek kan anpassas till rådande skatteläge.

Ju äldre man är, desto mindre pengar hinner man lägga undan inför pensioneringen, men det lönar sig att börja pensionsspara ännu som 50-åring.

5. Vad säger skattebjörnen?

Pensionssparandet är avdragsbart upp till 5 000 euro per år. Premierna och insättningarna på ett LS-konto dras av från kapitalskatten. Om man inte har kapitalinkomster eller kapitalinkomsterna inte räcker för att göra avdraget, kan 30 procent av det oavdragna beloppet dras av från inkomstbeskattningen som så kallad särskild underskottsgottgörelse (maximalt 1 500 euro per år). Avdraget görs från det belopp som återstår efter andra avdrag. När tilläggspensionen betalas ut beskattas den som kapitalinkomst.

Man bör fråga sig om arbetspensionen räcker. I dag är den ungefär hälften av lönen före pensioneringen.

6\. Vilka risker medför pensionssparandet?

Riskerna, som är desamma som vid annat sparande, beror på spar- eller placeringsplanen. Tjänsteleverantörerna erbjuder alternativ med olika riskprofiler. I dag är aktiefonderna de vanligaste placeringsobjekten. Vid långsiktigt sparande kan man i allmänhet acceptera större momentana risker, eftersom tiden jämnar ut eventuella fluktuationer. Många tjänsteleverantörer erbjuder kapitalskydd, vilket innebär att man inte kan förlora det placerade kapitalet. Placeringar med kapitalskydd ger i allmänhet lägre avkastning än placeringar utan kapitalskydd.

Spar- eller placeringsplanen kan modifieras vid behov. Man kan till exempel inleda sparandet med en hög riskprofil och successivt minska risken ju närmare pensionsåldern man kommer.

7. Kostar det att pensionsspara?

Avgifterna beror på tjänsteleverantören. I allmänhet debiteras kunden en förvaltningsavgift och önskar man specialtjänster, till exempel överföring av sparmedel, debiteras man tjänstespecifika avgifter.

8. Kan man byta tjänste-leverantör?

Ja, ifråga om nyare avtal. Över-förings-rätten gäller avtal som träffats 1.1.2010 eller senare. Överföringen är i allmänhet avgiftsbelagd. Därtill kan man flytta medel (byta placeringsobjekt) inom ramen för sitt placeringsavtal.

9. Kan man lyfta sparkapitalet om det kniper?

Ja, om man har varit arbetslös längre ett år, om man har beviljats invalidpension, om man skiljer sig eller om man blir änka/änkling. Uppsägningskriterierna kan åberopas endast en gång. 

10. Vem får pengarna om placeraren avlider före pensioneringen?

Man kan ansluta en dödsfallsförsäkring till avtalet. Förmånstagaren anges i denna försäkring.

Enligt undersökningar sparar finländare inför sämre tider.

MER INFORMATION:

S-Banken

publication_info.published_label: 21.8.2014
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label