Nära i vardagen runtom i Finland - Yhteishyvä

Nära i vardagen runtom i Finland

Läsnä arjessa läpi Suomen

Matbutiken och andra tjänster i hemknutarna är en viktig del av vår vardag. Tack vare andelsverksamheten står vardagens tjänster till buds för alla även på mindre orter.

some.share_label
contributors.writer
Hasse Härkönen
contributors.photo
SOK

Är du med i ringen som beställer ägg direkt från producenten? Eller deltar din granne i den gemensamma beställningen av ekomat från en lokal bondgård? Tanken bakom de allt populärare matkretsarna är att man tillsammans får högkvalitativ mat till ett förmån­ligare pris.

En andelshandel bygger på samma idé. Då konsumenterna förenar sina krafter, får alla tillgång till bättre produkter, bredare urval och förmånligare priser. Av någon anledning liknar dock andelshandeln i mångens ögon ett dammigt spöke, trots att den varken är gammalmodig eller skum. Andelshandeln verkar för konsumentens bästa och är en levande del av 2010-talets Finland.

Tjänster i den egna livsmiljön är av avgörande betydelse i vardagen. Finns det en matbutik tillräckligt nära, hur lång väg är det till en större market eller ett varuhus, och var finns en bensinstation eller närmaste restaurang?

"Vi är nära nästan alla finländare i deras vardag. Matbutiken är vår vanligaste verksamhet av kooperativ typ", säger SOK:s koncernchef Taavi Heikkilä.

S-gruppens mål är att erbjuda ägarkunderna tjänster och förmåner. Andelsverksamhetens principer är exakt samma i dag som för över hundra år sedan, då de första andelshandlarna grundades. Om varorna köps in tillsammans, kan de fås till ett konkurrenskraftigt pris, och andelsverksamheten gör det möjligt att sprida handel och andra tjänster även till små orter. I stora städer finns det ju alltid tjänster, men på små orter är andelshandeln ofta den enda dagligvaruhandeln. SOK:s fältdirektör Arttu Laine påpekar att matbutiken och bensinstationen ofta är de sista tjänsterna som finns kvar i trakter som för en tynande tillvaro. Utan andelsverksamheten skulle knappast ens de finnas kvar.

"Matbutiken är en naturlig mötesplats för människorna. Den är dessutom en knutpunkt där andra tjänster, såsom post och apotek samlas. Därför spelar andelshandlarna en viktig roll genom att trygga tjänsterna på små orter", säger Laine.

Enligt Laine är butiken en spegel av samhället. Det omgivande samhällets situation avspeglas direkt av hurdan handel det har.

"På små orter är vi ofta den enda tjänsteleverantören, i stora städer är vårt uppdrag att sporra andra och förbättra konkurrensen. Även det innebär fördelar för våra kunder."

"Konkurrens är nyttigt, i synnerhet ur konsumentens synvinkel. I det avseendet var till exempel Lidls etablering i Finland år 2002 en bra sak. En fungerande konkurrens håller även andelsverksamheten på alerten", konstaterar Laine.

I ägarkundens varukorg finns i medeltal 10 produkter per gång, vid nätköp är talet fyra gånger större.

Tjänsterna har en lång historia

Tjänsteproduktionen är hjärtat i konsumentkooperationen, bedömer Shimelles Tenaw, forskare på den nationalekonomiska fakulteten vid Helsingfors universitet, med andelsverksamhet som specialområde.

"S-gruppens speciella kännetecken är att den producerar tjänster i många olika sektorer. I det avseendet är S-gruppen en kuriositet i internationell skala", säger Tenaw.

Förutom matvaruaffärerna har S-gruppen och dess medlemsaffärer sin andelsverksamhet i synnerhet inom bruksvaru-, bränsle- och trafikbutikshandel, hotell- och restaurangtjänster samt nu  även inom banksektorn. Dessutom har många andelshandlar egna kompletterande tjänster och samarbetspartner. Som av namnet framgår äger ägarkunderna de butiker och affärer som ingår i andelsverksamheten.

"Jag tycker att S-gruppen och dess framgång är ett utmärkt exempel på en lyckad andelsverksamhet. Hemligheten bakom detta är att de rätta principerna för denna verksamhet hela tiden har följts. Andelslagen uppfattas ofta som lite gammalmodiga, trots att deras verksamhet är en viktig del av nutiden."

Den finländska andelsverksamheten har långa traditioner som sträcker sig bakåt till tiden före vår självständighet. Enligt Tenaw har detta bidragit till att S-gruppen vuxit till ett konsumentandelslag som täcker hela landet.

Och om S-gruppen inte fanns? Hur skulle det synas i tjänsternas antal och åtkomlighet? Det är enligt Tenaw svårt att uppskatta exakt. Koncernchef Taavi Heikkilä tror ändå att det inhemska tjänstenätverket skulle vara mycket mer begränsat utan S-gruppen.

Vinsterna cirkulerar tillbaka

Andelsverksamhetens tjänster kan tryggas bara om de är lönsamma. Varje andelshandel måste stå på egna ben, för att kunna ge ägarkunderna förmåner.

"S-gruppens värderingar är kundnärhet, ansvarsfullhet, kontinuerlig utveckling och resultatrik verksamhet. Resultatrikedomen är bara en värdering, men vi måste vara lönsamma, för att kunna fortsätta att utveckla verksamheten och gagna ägarkunderna", säger Heikkilä.

"De intäkter som andelsverksamheten inbringar, alltså andelshandelns resultat används i sin helhet till att utveckla tjänster och investera i dem. Pengarna cirkulerar således tillbaka till nytta för kunderna, och går inte till exempel till investerarna, som fallet är i börsbolag."

Under decenniernas lopp har S-gruppen vuxit till en butiksgrupp som täcker hela landet. Enligt Taavi Heikkilä visar detta att det finns efterfrågan på en väl organiserad andelsverksamhet.

"Vi har hela tiden förbättrat våra tjänster och varit konkurrenskraftiga i fråga om priser. Därför har kunderna allt oftare valt oss", säger Heikkilä.

"Vår storlek är en bra sak ur kundens synvinkel. Om hela byn koncentrerar sina köp till en plats och varorna köps in tillsammans, blir inköpen förmånligare och effektivare – det gäller fortfarande", fortsätter han.

Heikkilä påpekar även att livsmedelshandeln inte känner till gränser mellan länderna. Livsmedelsprodukterna rör sig från ett land till ett annat och den gemensamma marknaden är stor.  I nordiskt och europeiskt perspektiv är den inhemska S-gruppen fortfarande en rätt liten aktör.

De intäkter som andelsverksamheten inbringar cirkulerar tillbaka till nytta för kunderna och går inte till exempel till investerare.

Många kanaler används

Det ekonomiska läget har varit svårt de senaste åren. Köpkraften har minskat hos en del av finländarna, och de har blivit försiktigare med sina inköp.

Det syns i form av en avtagande efterfrågan och val av förmånligare produkter även i matbutiken. Men andelshandeln bör oavsett det ekonomiska läget förbättra tjänsterna.  

De digitala tjänsterna erbjuder nya möjligheter. Enligt Heikkilä ska dessa ses som mycket mer än bara näthandel.

"Förutom att kunderna köper olika produkter på nätet, bokar de även hotellrum och restaurangbord på internet. Även S-Banken fungerar till stor del på internet. Vi erbjuder tjänster via allt flera kanaler", säger han. "Framtidens vinnande recept är en kombination av närköp och digitala tjänster. Båda behövs."

En stor sak är att finländarna flyttar till tillväxtcentra. Då invånarantalet minskar på en liten ort, återspeglas detta i butikernas lönsamhet. I något skede finns det en gräns i kundmängden, under vilken inte heller en andelshandel längre är lönsam.

Större mångfald i önskemålen

Nutidens handel har allt mer splittrats i många delar. Kunderna har önskemål av allt fler slag. Tack vare den avancerade logistiken och informationstekniken har antalet produkter i matbutiken vuxit enormt. En del av konsumenterna föredrar nätbutiker eller beställer t.o.m. mat direkt från producenterna.

Enligt SOK:s fältdirektör Arttu Laine går det att betjäna alltmer olika kundgrupper, tack vare den finska handelns effektivitet. Då inköpen är stora och efterfrågan samlas på ett enda ställe, kan sortimentet göras mångsidigt och täckande. Det garanterar att så gott som alla hittar de produkter de vill ha.

"Konsumenten är kung. Handeln kan inte fostra konsumenten, det är konsumenten som i slutändan bestämmer hurdan handeln ska vara", säger Laine.

Ett ägarkundshushåll köper i medeltal cirka 150 olika produkter i månaden. I varje S-markets sortiment ingår tusentals produkter.

Ägarkunderna frågade – SOK:s koncernchef Taavi Heikkilä svarade

Ägarkundshushållen gör matköp i medeltal 3,2 gånger per vecka. Nästan var fjärde gång tar de med en bananklase.

I augusti 2014 fanns det 437 S-marketar i Finland. Den nordligaste affären ligger i Ivalo och den sydligaste finns i Hangö.

publication_info.published_label: 20.11.2014
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label