Renovering av gamla byggnader som hobby - Yhteishyvä

Renovering av gamla byggnader som hobby

Vanhan talon entisöinti koukuttaa

Vad sker med landsbygdens gamla byggnader när den sista invånaren stänger dörren för gott? Det behövs småtokiga fantaster så som paret Rautjoki för att undvika definitiv undergång.

some.share_label
contributors.writer
Jaana Tapio
contributors.expert
intendentti Marja-Leena Ikkala, Museovirasto, puheenjohtaja Harri Metsälä, Tampereen Rakennuskulttuurikeskus Piiru ja osastonjohtaja Mikko Härö, Museovirasto ja yliarkkitehti Raija Seppänen, maa- ja metsätalousministeriö
contributors.photo
SOK

Byvägen i Loimaa löper förbi kyrkan, den gamla byskolan och en gammal allmogegård. Paret Tuovi och Ville-Matti Rautjoki från Lahtis tillbringar en stor del av sin fritid på gården utrustade med hammare, yxa och andra verktyg. 

För ungefär sex år sedan började paret Rautjoki leta efter ett renoveringsobjekt som skulle gå att omvandla till fritidsbostad. För Tuovi Rautjoki, som tillbringade sina barndomssomrar i en gammal stockstuga, var urvalskriterierna relativt klara: Objektet skulle ha en gammaldags planritning omfattande kammare, gäststuga, salong och matsal. Dessutom skulle de ursprungliga fönstren, golven, kakelugnarna och byggnadskonstruktionerna finnas kvar.

Vid parets första besök på allmogegården var tomten igenvuxen och husets farstukvist mer eller mindre fallfärdig. 

"Jag minns att du sade att det här stället nog inte är avsett för oss", säger Tuovi Rautjoki till sin man.

Objektet gjorde ändå så stort intryck på Tuovi och Ville-Matti Rautjoki att de köpte gården.

Gårdskarlar för huset

En stor del av de gamla husen i den finländska glesbygden står tomma. I Norra Karelen och Södra Savolax är andelen tomma och övergivna byggnader hela 15 procent av byggnadsbeståndet. 

I hela landet är andelen hus byggda före år 1920 endast fem procent. Den som ser de övergivna husen genom bilfönstret får lätt en klump i halsen. Det är svårt att åtgärda förfallet på något annat sätt än att köpa fastigheterna och renovera dem, det vill säga det som paret Rautjoki har gjort.  

"Den finländska lagstiftningen bygger på att ägaren ser om sitt hus. De mest värdefulla objekten skyddas i olika detalj-, general- och landskapsplaner. Byggnader kan också skyddas om de representerar byggnadsarvet", säger intendent Marja-Leena Ikkala från Museiverket.

För paret Rautjoki är bevarandet av byggnadens kulturhistoriska värde en av de viktigaste drivfjädrarna.   

"Nytt i gammal skrud är inte gammalt. Man kan jämföra ett gammalt hus med ett antikt skåp: Skåpet är inte längre antikt om alla dess delar har bytts ut", säger Ville-Matti Rautjoki.

Paret Rautjoki kommer inte att utrusta det gamla huset med modern teknik så som rinnande vatten och andra bekvämligheter eftersom avsikten är använda huset enbart som fritidsbostad. Tuovi och Ville-Matti Rautjoki förhåller sig till huset som "gårdskarlar": Deras uppgift är att skydda och bevara det gamla huset i så ursprunglig form som möjligt för eftervärlden.

Bekvämligheter eller inte? 

Harri Metsälä, som är ordförande för Tammerfors Byggnadskulturcentrum Piiru, uppmanar alla ägare av gamla hus att noga överväga vilken teknik de utrustar sina anrika byggnader med. Dusch och toalett går i allmänhet att installera i gamla byggnader, men ju mer man förnyar ett gammalt hus desto mer förlorar det av sin karaktär och framtoning.  

"Det är i regel lättare att bygga ett nytt hus än att stöpa om ett gammalt. När man renoverar ett gammalt hus bör man respektera byggnadens karaktär, själ och ursprungliga användningsändamål", säger Harri Metsälä. 

Hittills har paret Rautjoki förnyat husets tak, byggt upp den fallfärdiga farstukvisten och restaurerat fönsterbågarna. Därtill har paret renoverat en gammal fallfärdig bod från 1700-talet som står på gården. Det arbetsdryga renoveringsprojektet är långt ifrån färdigt, men Tuovi och Ville-Matti Rautjoki låter sig inte stressas. 

"Vi anlitar också lokala hantverkare. Gården och huset ser ut som ett arbetsläger, men eftersom vi trivs med arbetet och inte har ett alltför snävt tidsschema är projektet ett sant nöje", säger Tuovi Rautjoki.

Läget avgör

Många finländare delar paret Raut­jokis passion för gammal skönhet. Finns det andra skäl att skydda och bevara gamla byggnader?

Enligt Marja-Leena Ikkala fungerar många gamla byggnader som bro mellan dagens liv och ortens historia. 

"Eftersom byggnaderna återspeglar bygdens historia är de en del av invånarnas identitet", säger hon.

De gamla husens framtid ligger i stor utsträckning i politikernas händer.

"Om politikerna försämrar levnadsvillkoren i glesbygden ytterligare kommer en stor del av landsbygdens hus och byggnader att överges. Min förhoppning är att de ökande möjligheterna till distansarbete och viljan att leva och bo i en rofylld miljö åtminstone delvis stävjar flykten från landsbygden", säger Marja-Leena Ikkala.

Avdelningschef Mikko Härö från Museiverket säger att en byggnads framtid i stor utsträckning beror på dess läge. Hus som är belägna nära städer och tillväxtcentra är attraktivare än hus långt ute i obygden oavsett om byggnaden är en gammal stockstuga eller en vacker karaktärsbyggnad. Många gamla hus i städernas omgivningar är eftertraktade objekt.

Överraskning under spännpappen

Hur många gamla byggnader kommer att finnas kvar om några decennier? Det vet ingen eftersom antalet gamla hus även i dag är ett stort frågetecken – många gamla byggnader är uppförda före byggnadslovens, planläggningens och dokumenteringens tidevarv.  

Enligt överarkitekt Raija Seppänen från Jord- och skogsbruksministeriet kan många äldre hus bevaras trots att de inte bebos året runt. I en enkät som gjordes av ministeriet uppgav hela 70 procent av de tillfrågade att de har ett hus som används som fritidsbostad eller som så kallad andra bostad. För många finländare har till exempel barndomshemmet stort affektionsvärde, vilket innebär att man inte vill avyttra sitt hus trots att man bor på annat håll.  

Enligt Mikko Härö är sporadisk användning av ett hus bättre än ingen användning alls. 

"Om taket och grundkonstruktionerna hålls i skick överlever huset i allmänhet, men om man lämnar byggnaden vind för våg förfaller den snabbt", säger han.

Paret Rautjokis renoverings­iver har ökat undan för undan och för några år sedan valde Ville-Matti Raut­joki att studera till byggnadskonservator vid sidan om sitt arbete. 

"Renoveringen är en angenäm kombination av hantverk, motion och utomhusliv. Husets snidade lister, takmålningarna som finns gömda under spännpappen och mycket annat i det gamla huset ger upp­lev­elser med både estetiska och historiska förtecken", avrundar Tuovi Rautjoki.

Vad kostar en renovering?

Det är omöjligt att ange något allmängiltigt pris. Prislappen beror på bland annat objektets skick, vilka bekvämligheter man önskar och den egna arbetsinsatsen. Husets skick beror på bland annat det tidigare underhållet. För renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan man ansöka om bidrag från den lokala NTM-centralen.

Renoveringstips

  • Använd huset minst ett år innan du skrider till verket. Renoveringen brådskar inte om taket och grundkonstruktionerna är i skick.
  • Bevara fönstren och husets övriga träelement. Före 1960-talet tillverkades fönsterbågarna av kraftigt kärnvirke som håller flera sekel. Husets träelement och trädelar klarar upprepad renovering.
  • Överrenovera inte huset. Byt inte ut element som kan repareras eller återställas. 
  • Bevara husets själ – undvik oåterkalleliga förändringar. 
  • Museiverkets renoveringskort och olika nättjänster innehåller värdefulla anvisningar och renoveringstips.
  • Bygg ett nytt hus om du inte tilltalas av särdragen i gamla hus.

Källor: Hannu Rinnes bok Perinnemestarin remonttikirja, WSOY (2010), har använts som källa.

Paret Rautjoki berättar (på finska) om sitt renoveringsprojekt i bloggen Vihreä kamari.

publication_info.published_label: 24.3.2015
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label