Just nu skapar makaronilåda trygghet – experten berättar varför
Varför återvänder unga till bekanta smaker, trots att det finns massor med nyheter? Vi har ställt frågan till Taija Wilenius, kroppspsykoterapeut, och Ritva Kylli, docent i mathistoria.


Kriserna under de senaste åren, som coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har fått människor att söka trygghet och kontinuitet i bekanta smaker från barndomen. Matnostalgi är en global trend som avspeglas även i Finland. År efter år är också ett av Yhteishyväs mest lästa recept på internet receptet på läckra köttbullar.
Många tycker att traditionell finsk husmanskost är nostalgi. Hit hör till exempel skolmatsfavoriten makaronilåda, kållåda och olika potatisrätter, varav många kom till Finland på 1800-talet.
”Även om potatisen har en relativt kort historia i Finland, upplever finländarna den som ett traditionellt och finskt livsmedel. Faktum är att ris och pasta kan ha ätits på olika håll i Finland redan innan potatisen kom”, säger Ritva Kylli, docent, expert i mathistoria vid Uleåborgs universitet.
Även ärtsoppa kan vara en nostalgisk rätt, Kylli anser att den avnjuten tillsammans med rågbröd är den mest finska av alla finska rätter. Många rätter har kommit till vårt land över gränserna, men ärtsoppan har funnits här nästan i all evighet.
”Under århundradena har den även anpassats till en köttfri kost, så man kan tänka sig att den behåller sin ställning även i framtiden – särskilt som den finns även som färdigmat.”
Någonting som trendar på sociala medier just nu är enligt Kylli klappgröt, som många har ätit som barn. Så sent som på 1980-talet var klappgröt en av de mest populära desserterna i Finland.
”Även om man skulle kunna tro att det har gjorts många olika rätter på bär, finns det faktiskt inte särskilt många traditionella finska desserter – därför är klappgröten unik.”
Enligt experten har vardagsrätterna alltid förändrats med tiden och smakvanorna, så om spaghetti bolognese byts ut till nudelwok är det bara en naturlig del av utvecklingen.
Vad vi tycker är nostalgi varierar beroende på vår bakgrund.
Om det har serverats till exempel sushi eller thailändska smaker i barndomshemmet, kan det mycket väl vara nostalgiskt. Kylli bor själv i Uleåborgsregionen, där rössypottu, dvs. soppa på blodpalt, potatis och griskött, är en både hatad och älskad traditionell rätt.
”I Uleåborgsregionen finns tidvis en oro för rössypottus framtid. När en restaurang började sälja hamburgare oroade sig kunderna för att rössypottu kommer att trängas undan. I fjol sades det i nyheterna att man tvingas ta bort rössypottu från skolmenyerna i Uleåborg, eftersom det blir för mycket svinn.”
Vardagsrätterna lever med tiden
Kylli tror att den ökade matnostalgin även har en koppling till den tid vi lever i. Att försvara traditionerna och framhäva identiteten är aktuellt just nu. För unga kan detta innebära ett intresse för att värna om egna maträtter.
”Å andra sidan har rätter alltid överförts från en generation till nästa. Varje ny generation anammar någonting från den föregående generationen.”
I framtiden kan någonting annat än makaronilåda eller mammas semlor vara nostalgi.
Enligt experten har vardagsrätterna alltid förändrats med tiden och smakvanorna, så om spaghetti bolognese byts ut till nudelwok är det bara en naturlig del av utvecklingen.
Psykoterapeuten Taija Wilenius vill även lyfta fram att alla människor inte har positiva matminnen. Ibland kan matnostalgi framkalla smärtsamma familjeminnen eller minnen av att ha blivit tvingad att äta någonting man inte tycker om.
- 1.Tee kuin espanjalaiset! Nälkä pysyy kurissa ja paino voi laskea
- 2.Ruokavalio vaikuttaa hiuksiin – Tällaista syömistä kannattaa välttää
- 3.Pysyy ja pysyy! Tästä huuliväristä tuli hitti, eikä ihme
- 4.Syötkö sinäkin näitä nostalgiaruokia? Yksi on "suomalaisista suomalaisin"
- 5.Näitä farkkuja näkyy nyt kaikkialla, ja hyvästä syystä
- 6.70 kilometriä lähikauppaan! Tällainen on Tommi Mannisen kakkoskoti Lapin syrjäkylässä















