Plastpåse blir mjölkpaket - Yhteishyvä

Plastpåse blir mjölkpaket

Muovipussista maitopurkkiin

För mat eller dryck är livsmedelsförpackningen som en överrock som skyddar produkten från yttre påverkan och bidrar till att den behåller sin smak och kvalitet. Man kan inte klä mjölk i ytterkläder som är avsedda för köttfärs. Varje livsmedel behöver en trygg förpackning som tagits fram just för det.

some.share_label
contributors.writer
Krista Korpela-Kosonen
contributors.photo
SOK

Spånkorgar, tråg av trä och läglar av läder. Mat och drycker har förpackats för transport och förvaring sedan urminnes tider, men industriella förpackningar fick sitt slutliga genombrott först på 1960-talet. Före det skulle den som ville köpa exempelvis mjölk ha ett eget kärl med sig.

På 1960-talet packades mjölken i Finland i glasflaskor. Detta förutsatte ett fungerande retursystem för returflaskorna, som också skulle tvättas efter användningen. 1970-talet var plastpåsarnas tid. Polyetenpåsen, som hade en svart yta innanför, skyddade mjölken för ljuset men gick lätt sönder. Dessutom kunde förpackningens fogar läcka.

Situationen blev lättare i 1970-talets slut, när kartongförpackningar för flytande produkter som liknar dagens förpackningar började vinna spridning. I dag möts vi av en verklig djungel av förpackningar, när vi ställer oss framför mjölkhyllan i närbutiken: mjölkpaketen varierar i storlek från små engångsportioner på två deciliter till stora familjeförpackningar på 1,5 liter. En del av paketen har också en skruvkork av plast som gör det lättare att förvara produkten.

Förpackningen minskar matsvinnet

Ett modernt mjölkpaket ska uppfylla många stränga krav. En bra livsmedelsförpackning tål transport, passar in i butikshyllan och kostar inte för mycket. Den skyddar produkten, ökar dess hållbarhet och är lätt att öppna och försluta. Dessutom ska förpackningen ge information om produktens råvaror och tillverkning och främja försäljningen genom att bygga upp produktens image.

Dessutom blir det hela tiden allt viktigare att förpackningen också är så miljövänlig som möjligt. En bra livsmedelsförpackning bidrar därför till att minska matspillet och kan också återanvändas till exempel för energiproduktion. Eftersom målet i dag är att minska användningen av plast som förpackningsmaterial håller man på att utveckla olika bioförpackningsmaterial som komplement till plasten.  Framtidens förpackning kan till exempel vara en dryckesflaska som tillverkats helt av träfiber.

Livsmedelsförpackningarnas säkerhet övervakas i Finland av kommunala livsmedelsövervakare. Livsmedelssäkerhetsverket Evira ansvarar för att utfärda enhetliga tillsynsanvisningar.

Plasttillverkarens kokbok

För konsumenterna är säkerhet är det allra viktigaste kravet. Förpackningen får inte släppa några hälsoskadliga ämnen eller ämnen som försämrar produktens smak eller utseende.

Livsmedelsförpackningarnas säkerhet tryggas av den gemensamma EU-lagstiftningen som definierar ansvaret både för förpackningsmaterial- och förpackningstillverkare och för företag som tillverkar och förpackar livsmedel. I lagen ges detaljerade föreskrifter till exempel om de råmaterial som får användas för tillverkning av plasterna.

"Lagstiftningen om plast är som en kokbok för plasttillverkaren. Den anger vilka råmaterial och tillsatser det är tillåtet att använda vid tillverkning av plast till livsmedelsförpackningar. Dessutom ska säkerheten av en plastförpackning som tillverkats av godkända råmaterial testas separat", berättar överinspektör Pirkko Kostamo från Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Testad trygghet

Livsmedelsförpackningarnas säkerhet testas med ett särskilt migreringsprov, där man mäter mängden ämnen som frigörs i livsmedlet. Förpackningen testas inte separat för alla livsmedel som den kan användas för, utan de olika livsmedlen representeras i testerna av testämnen som definierats i detalj.

Man använder till exempel alltid treprocentig ättiksyra för att testa hur förpackningen lämpar sig för sura livsmedel. Egna testämnen finns också för livsmedel som innehåller vatten, alkohol och fett.

Testerna försvåras dock av att man inte tagit fram likadana kokböcker för alla förpackningsmaterial som för plasterna. Till exempel papper, papp, glas, metall och tryckfärger som används på förpackningarna saknar egna recept. Då kan den färdiga förpackningen innehålla föreningar som inte är kända och som man därför inte vet att ens leta efter vid testerna.

"Även om det inte finns egen speciallagstiftning för en del av förpackningsmaterialen är det alltid tillverkaren, importören och marknadsföraren som har ansvaret för att produkten är trygg. De är skyldiga att skaffa så mycket information om förpackningarna att det är möjligt att säkerställa att produkten är säker", säger Pirkko Kostamo.

Förpackningsmaterialen kan spåras

Gruppchefen för markethandel Marjatta Väisänen berättar att ansvarsfrågor är särskilt viktiga för S-gruppen. Detta gäller både gruppens egna märken och livsmedel som importeras på gruppens eget importörsansvar. De som tillverkar dessa produkter ska lämna in en separat anmälan som garanterar att materialen är trygga i livsmedelsbruk.

"En av säkerhetsfaktorerna är att förpackningsmaterialen kan spåras tillbaka i tillverkningskedjan ända fram till materialets källor. När S-gruppen väljer varuleverantörer, säkerställer vi på förhand att vi får den spårbarhetsinformation som behövs. Samma krav gäller både inhemska och importerade livsmedel", konstaterar Väisänen.

Hon berättar att S-gruppen tar fram en särskild produktspecifikation för alla sina egna märkesprodukter. I specifikationen ingår även uppgifter om förpackningsmaterialen och intyg om deras säkerhet. Som ett exempel lyfter Väisänen fram den inhemska laktosfria mjölkdrycken som innehåller tre procent fett. Mjölken är finsk mjölk från Arla, och förpackningen tillverkas av Elopak.

"Mjölkpaketet har en förslutbar plastkork, och därför kräver vi separata testintyg för både paketet och korken. De visar att mjölkpaketets material lämpar sig för kall mjölk, mjölkprodukter och flytande äggprodukter i kylkedjan. Korken är i sin tur godkänd för flytande produkter tillsammans med Elopaks paketämnen", beskriver Väisänen.

Olika förpackningar för varmt och kallt

Mjölkpaketets testintyg avslöjar också en annan viktig faktor: livsmedelsförpackningar är trygga så länge som de används i temperaturer som lämpar sig för livsmedlen. Mjölk som förvaras i kylskåpet behöver en annorlunda förpackning än en färdig måltid som ska värmas upp i mikrovågsugnen i sin egen förpackning.

"Det är viktigt att komma ihåg det här när man till exempel återanvänder livsmedelsförpackningar av plast. Man kan tryggt lägga feta bakverk eller kall laxsoppa i en glassask av plast, men jag skulle inte hälla kokande soppa i asken", säger Pirkko Kostamo från Evira.

Tumregeln är att man kan förvara produkter som är kallare än den ursprungliga produkten i en förpackning, men inte produkter som är varmare.  När temperaturen höjs börjar nämligen förpackningens material utvidgas, och då kan kemiska föreningar i materialet lösas ut i maten eller drycken.

"För den som vill undvika extra kemikaliebelastning är det viktigt att tänka också på detta. Bara man använder sitt sunda förnuft kan man oftast handla rätt", säger Kostamo.

Livsmedelsförpackningar är trygga när de används i förhållanden som lämpar sig för livsmedlen.

Mjölkpaketet kommer från skogen

Varifrån kommer mjölkpaketet, glassförpackningen eller hamburgarasken? Från skogen, så klart.

Den finska skogsindustrin producerar råvaror, dvs. förpackningskartong och -papper, också för tillverkning av livsmedelsförpackningar. Produktionen av förpackningskartong och -papper har ökat under de senaste åren och tillväxten väntas fortsätta även i framtiden. Branschen behöver dessutom nya proffs eftersom nästan en tredjedel av arbetskraften inom skogsindustrin kommer att pensioneras under de följande tio åren.

Förpackningsmaterial utgör cirka 28 procent av hela den finländska pappers- och kartongindustrins produktion. År 2014 producerade företagen cirka tre miljoner ton förpackningsmaterial.

Kartong som används som råvara i förpackningsindustrin är en viktig exportprodukt för Finland. I fjol stod kartong för 25 procent av massa- och pappersindustrins totala export, som var värd 8,7 miljarder euro. Från Finland exporteras också en del färdiga förpackningar av papper och kartong, men exporten av dem utgör under en procent av massa- och pappersindustrins totala export. Å andra sidan importeras också färdiga förpackningar och askar till Finland. Importen är större än exporten, men ändå liten.

Effektivare återvinning av förpackningsavfall

Om en livsmedelsförpackning inte kan återanvändas i köket därhemma ska förpackningen slängas på lämpligt sätt. I början av januari lanserades Rinki, som är ett nätverk av insamlingsställen för återvinningsbart förpackningsavfall. Syftet med nätverket som finansieras av handeln och industrin är att effektivisera insamlingen och återvinningen av förpackningsavfall i hushållen.

År 2016 byggs nätverket ut så att det omfattar minst 1 850 insamlingsställen för förpackning av kartong, glas och metall. Plastförpackningar tas emot på cirka 500 insamlingsställen. Största delen av insamlingsställena ligger vid butiker och köpcentra.

Rinki, nätverket av ekopunkter, kommer att ha 1 850 insamlingspunkter för insamling av förpackningsavfall från hushållen i slutet av 2016.

publication_info.published_label: 21.12.2015
publication_info.modified_label: 11.12.2018
some.share_label