Tvätt- och rengöringsmedlen innehåller i allmänhet ämnen med olika funktion. pH-värdet anger rengöringsmedlets styrka. Städskåpet bör innehålla åtminstone ett milt handdiskmedel (pH 6–8), ett allroundmedel (pH 6–8) för rengöring av vattentåliga ytor och ett surt rengöringsmedel (pH under 6) för avlägsnande av kalkfläckar. De basiska rengöringsmedlen (pH över 8) är starka och lämpar sig för avlägsnande av ingrodd smuts. Det är viktigt att skölja omsorgsfullt efter rengöring med sura och basiska rengöringsmedel.
De flesta rengöringsmedel innehåller anjoniska tensider som minskar vattnets ytspänning och avlägsnar smuts. Vissa låglöddrande rengöringsmedel innehåller nonjoniska tensider med stor fettlösande förmåga. Kemikalien polykarboxylat förhindrar att avlägsnad smuts fastnar på den rengjorda ytan.
Den miljömedvetna konsumenten väljer i första hand milda rengöringsmedel, låter inte städningsintervallerna bli för långa och tar till starkare medel endast om smutsen inte lossnar. Den som lider av någon allergi bör välja oparfymerade rengöringsmedel och använda skyddshandskar vid rengöringen.
Det lönar sig i allmänhet att försäkra sig om att materialet tål det tilltänkta rengöringsmedlet genom att prova det på ett osynligt ställe. Man bör undvika att blanda olika rengöringsmedel eftersom de kan reagera med varandra.
Klorerade desinfektionsmedel, lösningsmedel och antibakteriella medel bör användas försiktigt eftersom de är hälsovådliga och belastar miljön.
Uppmuntra familjen till en gemensam städdag. Belöningen kan vara en biokväll eller ett restaurangbesök.